Sökresultat

UNO är ett kommersiellt kortspel som uppfanns av Merle Robbins och spelas med en särskild UNO-kortlek. UNO var väldigt populärt på 1980-talet och spelet liknar Vändåtta. Enkla regler gör att hela familjen kan samlas kring detta spel som i USA, på 80-talet, såldes i över en miljon exemplar per år.
Antal spelare: 2-10

Rekommenderad åldersgräns: Från 7 år

Mål: Avsikten med spelet är att bli av med alla sina kort och den spelare som först klarar detta har vunnit omgången.

UNO-Kortleken

UNO-kortleken består av 108 kort med valörerna 0-9 samt symboler i fyra färger:

• 19 kort: 0-9 i rött
• 19 kort: 0-9 i grönt
• 19 kort: 0-9 i blått
• 19 kort: 0-9 i gult
• 8 stoppkort
• 8 vändkort
• 8 drag 2-kort
• 4 byt färg-kort
• 4 byt färg drag 4-kort

Spelförberedelser

Deltagarna drar om vem som skall blanda korten. Den spelare som drar det högsta kortet blandar och delar ut sju kort till varje spelare. Överblivna kort läggs i en hög på bordet med ett kort med symbolsidan upp. När spelet börjar skall färgen på det uppvända kortet följas. Det underlättar att sortera korten på handen efter färg.

Spelet

Korten spelas efter färg och valör. Ett kort, vilket som helst kan spelas i en och samma färg. Du kan också byta färg. Det gör du genom att lägga ett kort med samma valör fast i en annan färg på det kort som ligger med symbolsidan uppåt. Nästa spelare måste då följa färgen på det senast spelade kortet, eller använda samma valör ännu en gång i en tredje färg. När du fått rätt färg, men ett Stoppkort, tvingar du nästa spelare att stå över sin tur i denna omgång pga. Stoppkortet. Du skall alltid följa färg eller instruktion från det senast spelade kortet.

Spelar du rätt färg, men lägger ett Vändkort, vänds spelets riktning och spelaren som lade kortet före dig skall spela igen. Spelet fortsätter i denna riktning till dess ett nytt Vändkort läggs.

Följer du färgen, men lägger ett kort med symbolen Drag 2, måste nästa spelare dra två nya kort från högen på bordet. Samtidigt måste denna spelare stå över från att lägga i denna omgång.

Ett Stoppkort kan läggas på ett annat Stoppkort. Dock inte av spelaren som sitter efter den som lade det första Stoppkortet, utan av den därpå följande spelaren. Samma gäller också för Vändkort och Drag 2-kort.

Byt färg-kort är nyckelkort. De kan bara spelas om spelaren inte har fler kort i den färg som spelas. Kortet kan läggas på alla färger. Den spelare som lägger ett Byt färg-kort skall välja ny färg.

Byt färg drag 4-kortet har samma funktion. Kortet kan endast spelas när spelaren inte har kort i den färg som spelas. Kortet kan läggas på alla färger. Den spelare som lägger kortet skall välja ny färg. Spelaren som sedan står i tur tvingas dra fyra kort från högen samtidigt som han inte får lägga något kort detta spelvarv.

När det blir din tur och du inte har något kort att spela måste du dra ett kort från högen på bordet. Kan du inte heller då lägga får du stå över din tur i omgången.

Straff

Om en spelare använder sig av Byt färg drag 4-kortet, men har andra kort på handen som han kunnat spela, skall spelaren dra fyra kort extra.

Avslutning Av Spelet

För att kunna spela ditt sista kort måste du säga ”UNO!” när du lägger ditt näst sista kort. (UNO är spanska och betyder ett.) Du talar på så sätt om för dina motspelare att du bara har ett kort kvar på handen. Glömmer du att säga UNO innan spelaren efter dig gjort sitt drag, och motspelarna gör dig uppmärksam på det, måste du dra två kort från högen på bordet. Dessutom måste du stå över din tur.

Hamnar du i situationen att du har två kort på handen och spelaren före dig lägger ett kort som medför att du skall stå över eller måste dra kort, skall du följa kortets instruktion och alltså vänta till ett senare tillfälle att säga UNO.

Poängberäkning

När en av spelarna gått ut skall de övriga räkna samman poängen på de kort som de har på handen.

Korten värderas på följande sätt:

• Alla kort från 0 till 9: kortets talvärde
• Drag 2-kort: 20 poäng
• Stoppkort: 20 poäng
• Vändkort: 20 poäng
• Byt färg-kort: 50 poäng
• Byt färg drag 4-kort: 50 poäng

Det finns två sätt att fördela poängen:

1. Den spelare som spelat slut på sina kort får det totala värdet av de kort som motspelarna har på sina händer. Innan spelet börjas sätts en gräns vid vilken hela spelet är slut. Den spelare som når det beslutade poängtalet, exempelvis 500 poäng, blir vinnare sammanlagt.
2. Varje spelare räknar samman sina poäng. Efterhand som nya poäng kommer till läggs dessa samman med de poäng som spelaren har sedan tidigare. När en på förhand beslutad poänggräns nås utesluts spelaren. Den spelare som ännu inte har nått gränsen när näst siste spelaren går ut är vinnare.

Lagspel

UNO kan också spelas som lagspel, antingen i par mot par eller i lag bestående av flera spelare. Spelas UNO i par lägger den andre spelaren i ett par med sina kort när medspelaren spelat slut på sina kort. Enbart motspelarens kort räknas. Motspelarnas totala poäng tillskrivs det vinnande paret. Första par till 500 poäng är vinnare.

Spelas UNO i lag skall spelarna från de olika lagen sitta varvade. Spelare från samma lag får alltså inte sitta intill varandra. Om en spelare i det ena laget går ut kastar de övriga spelarna sina kort och motståndarna räknar samman sina kort. Här kan också en av de två poängberäkningsmetoderna som är nämnd ovan användas för fördelning av poängen. Poänggränsen för avslutning av ett spel sätts vid 500.

Ytterligare en variation är att spela UNO vid flera bord. Varje par spelar t.ex. fyra spel mot vart och ett av de övriga paren. Bägge poängberäkningsmetoderna kan användas. Vinnarparet blir det par som får högst eller lägst poängsumma, beroende på vilken metod som används.

Vändåtta är en svensk kortspelsvariant som är snarlik många andra kortspel i andra länder: Mau mau, Switch, Crazy eights, Swedish rummy, Supervändåtta m.fl.

Vändåtta liknar också det kommersiella spelet UNO.

Regler

Vändåtta spelas helst med 3-5 spelare. Spelet kan till nöds spelas på två. Vill man spela fler än fem är det tillrådligt att blanda i ytterligare en lek. Spelet går ut på att först bli av med de kort man har på hand.

Given blandar och ger medsols sju kort till var och en av spelarna runt bordet. Där efter lägger han talongen mitt på bordet och slår upp det översta kortet.

Undantag:

1. Skulle det översta kortet vara en åtta så sticks den återigen in mitt i talongen.
2. Skulle det översta kortet visa sig vara ett Ess stannar det uppslaget men alla spelare får ytterligare ett kort från talongen)

Förhand spelar nu ut. Han har följande alternativ:

• Han kan välja att spela ett kort som följer färg eller valör på det uppslagna kortet.
• Han kan också välja att spela ut fler kort av samma valör och därmed byta färg. Det understa kortet måste dock vara av samma färg som det som ligger.
• Han kan spela ut ett Ess i den färg som ligger, vilket tvingar alla motståndare att ta upp ett kort ur talongen
• Han kan spela ut en åtta och högt säga vilken ny färg han valt i spelet, exempelvis ”Spader!”. OBS! En spelare får dock inte spela en åtta på en redan liggande åtta.
• Kan han inte göra någonting av ovanstående får han ta upp kort ur talongen, dock max tre stycken, som han sedan spelar ut enligt ovan.

Efter att Förhand har spelat ut (eller misslyckats spela ut) ett kort enligt ovan går turen vidare till nästa man som följer ovanstående spelprocedur och så vidare.

När spelet har kommit så långt så att en spelare vet med sig att han kan gå ut i nästa omgång måste han kungöra detta genom att högt säga ”Lappen!”. Misslyckas spelaren med detta får han istället för att gå ut med sitt/sina sista kort dra tre straffkort ur talongen. Observera att det inte är tillåtet att gå ut på åtta eller Ess. (Man kan ju dock spela dessa kort som sista kort men sedan får man hoppas att nästa kort i talongen följer färg.)

Den har vunnit som blivit av med alla sina kort.

Varianter

Det finns flera varianter på Vändåtta. Bland annat kan man tillåta ”smygutgångar” där om man sitter på flera kort i samma valör så tillåts man gå ut utan att ha ropat ”Lappen!” innan.

Man kan också spela Vändåtta som poängspel genom att räkna de kvarvarande spelarnas kort och ger då värde enligt följande:

• Åttor 10 poäng
• Ess 5 poäng
• Övriga kort 1 poäng

Den spelare med lägst poäng efter ett överenskommet antal omgångar vinner.

Allmänt

Kortspel tros komma från Kina och spritts till Europa via muslimerna på 1300-talet.

Det finns en oerhörd mäng olika kortspel och det är svårt att dela upp dem i grupper efter någon enkel princip. Några exempel på svenska kortspel är Vira, Priffe och Rödskägg. UNO är ett typiskt svenskt kortspel på ett patenterat spel som spelas med skärskild kortlek och vars uppbyggnad skiljer sig från vanliga standardkortlekar.

Spelkort

Spelkort är kort som används för att spela kortspel med. En uppsättning spelkort som kan användas till kortspel kallas för en kortlek (lek, kortpacke). Ordet ”kort” kommer från latinska ordet ”charta” som betyder pappersstycke. De första spelkorten tros ha uppfunnits i Kina för kanske 1000 år sedan eller mer, men det är osäkert när. Kanske under Tangdynastin på 800-talet. Spelkorten kom till Europa ca 1370. På 1700-talet blev de populära i Sverige.

De finns flera olika kortlekar som används till spel. Den totalt dominerande i Sverige (och många andra länder) är den fransk-engelska kortleken. Några andra kortlekar: Tarotkortlek, Killekortlek, Spansk kortlek, Italiensk kortlek, Schweizisk kortlek. Det finns också särskilda kortlekar som bara används till vissa patenterade spel, t.ex. UNO och Falling, eller till samlarkortspel som t ex Magic: The Gathering.

Andra Kortspelsgrupper

Pokerspel är en annan stor grupp av kortspel som uppstod i USA på 1800-talet. Det gemensamma för pokerspelen är att man kan satsa eller inte satsa på den bästa kombinationen av kort från giv till giv, vilket gör pokerspel till både kortspel och vadslagningsspel.

Samlarkortspel är en kombination av spel och samlarbilder. Det mest kända samlarkortspelet är förmodligen Magic: The Gathering. Andra populära samlarkortspel är Pokémon och Digimon, vilka i högre grad har karaktär av samlande än spel, och är intimt förknippade med kommersiell lansering i flera medier.

Kortspel för en deltagare kallas patienser.

Kortspelstermer

• Färg
  Färg eller svit (eng. suit) är en av de två egenskaper som entydigt bestämmer ett korts identitet i en vanlig fransk-engelsk kortlek. Den andra egenskapen är valör.De fyra färgerna i den fransk-engelska kortleken är: spader (♠), hjärter (♥) , ruter (♦) och klöver (♣). Denna uppräkningen är också färgernas rangordning i bridge från högsta till lägsta. I de flesta kortspel är dock färgerna likvärdiga. Parallellfärgen till en färg är den andra färgen av samma kulör.Färg (eng. flush) är även namnet på en pokerhand.
• Förhand
  Förhand är en kortspelsterm som beskriver den spelare som startar spelet, oftast den som sitter närmast till vänster om Given
• Giv
  Giv är ett begrepp inom kortspel som används i två lite olika betydelser.
  1. Giv kan betyda omgång, dvs. momentet från det att korten delas ut tills man spelat färdigt med dessa kort. De flesta kortspel spelas som flera givar efter varandra. Detta begrepp används framför allt i sticktagningsspel.
  2. Giv kan också syfta på den person som blandar och delar ut korten inför varje omgång. I alla västerländska kortspel är det en standardregel att man turas om att vara giv och att denna turordning vandrar medsols. I poker använder man ofta en s.k. ”knapp” för att lättare hålla reda på vem som är giv i den aktuella omgången. I många pokerspel påverkar nämligen knappens läge i vilken ordning spelarna måste avge sina bud. Den som övertar givens uppgifter på ett kasino kallas dealer eller croupier.
• Saka
  Att saka är att inte följa färg (och utan att trumfa) i ett kortspel. I de flesta spel är det inte tillåtet att saka om man kan följa färg. Med ”följa färg” menas att lägga i samma färg som den som inledde sticket. I några få kortspel är det tillåtet att saka trots att man har kort i samma färg som det som inledde sticket. Man kan inte vinna ett stick med sakade kort, även om det sakade kortet skulle vara högre än det högsta i rätt färg.
• Sang
  Sang (från franska sans (”utan”) är ett begrepp i kortspel. Att spela sang betyder att spela utan trumf, det vill säga ingen färg har automatiskt högre rangordning än någon annan. Det förekommer exempelvis i bridge.
• Stick
  Ett stick i kortspelssammanhang är en samling kort som en spelare vunnit i en omgång. Ett stick består vanligtvis av lika många kort som antalet spelare.
• Svit
  Se Färg ovan.
• Talong
  Talong, del av kortleken från vilken spelarna drar nya kort under ett kortspel. Talongen är oftast placerad med baksidan upp.
• Trumf
  Trumf eller trumffärg, begrepp inom kortspel. Trumf är den färg som med automatik rangordnas högre än alla andra färger i ett sticktagningsspel. Valörerna inom trumffärgen rangordnas på vanligt sätt och efter alla dessa kommer sedan valörerna i övriga tre färger.Det förekommer två huvudsakliga regelvarianter för hur trumf får användas:
  1. Man får fritt trumfa trots att man kan följa färg.
  2. Man måste följa färg om man kan annars får man trumfa eller saka.

  Att spela utan trumf kallas att spela sang.

  I följande kortspel förekommer trumf och sang:

  • Bridge
  • Nittionio
• Valör
  Valör är en av de två egenskaper som entydigt bestämmer ett korts identitet i en vanlig fransk-engelsk kortlek. Den andra egenskapen är färg. Den fransk-engelska kortleken har följande 13 valörer:ess, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, knekt, dam, kung.