Sökresultat

Rapporten Spel och spelberoende i Sverige är en översättning och lätt bearbetning för svenska läsare av forskningsrapporten Gambling and Problem Gambling in Sweden, Report No. 2 of the National Institute of Public Health Series on Gambling.

Rapporten är skriven av Sten Rönnberg, Rachel Volberg, Max Abbott, Lamar Moore, Anders Andrén, Ingrid Munck, Jakob Jonsson, Thomas Nilsson och Ove Svensson (Medlemmar av International Gambling Research Team of Sweden)

Sammanfattning

Det viktigaste syftet med den här studien var att ta reda på omfattningen av spelrelaterade problem i Sverige och därmed ge en grund för fortsatta undersökningar om utvecklingen av problemen med spel i framtiden i vårt land. Ett annat mål var att identifiera de slags spel som medför de största problemen.

Ett slumpmässigt urval av personer boende i Sverige och i åldern 15-74 år (urvalet var 9.917 personer, av vilka 7.139 personer, dvs. 72%, svarade), intervjuades mellan november 1997 och februari 1998 om vilka slags spel de hade spelat, de pengar de hade gett ut på spel och vilka spelrelaterade problem de hade upplevt. Resultaten av studien är viktiga för att dokumentera de effekter spelandet i Sverige medför, och studien utgör ett viktigt underlag för framtida undersökningar liksom för politik på spelområdet i Sverige.

En andra del av studien har bestått av djupintervjuer med ett stort urval spelare med problem och en lika stor slumpmässigt uttagen grupp från den allmänna befolkningen. På grundval av svaren har en databas byggts upp. Genom bearbetning av denna kommer man att få en djupare belysning av de frågor som den första undersökningen reste. Resultat av den andra delen av undersökningen beräknas kunna presenteras under år 2002.

Några huvudresultat

• 95% av befolkningen uppgav sig någon gång ha satsat pengar på spel. Det höga deltagandet i någon form av spel är högre än det man funnit i motsvarande studier i USA. Det är jämförbart med de höga tal för att någon gång ha prövat att spela som kommit fram i undersökningar från Australien, Nya Zeeland och Kanada. Vi är alltså pigga på att pröva på att spela i Sverige .
• De spel flest svenskar någon gång spelat är lotter av olika slag (skraplotter, penninglotter, lokala lotteriers, bingolotto, etc.), tips eller att spela på spelautomater (varuspelsautomater, värdeautomatspel, t. ex. Jack Vegas, förströelsespel). Från hälften till över tre fjärdedelar av befolkningen har prövat på något av den sortens spel någon gång i sitt liv.
• I medeltal uppgav de svarande att de satsat 194 kronor under den senaste månaden på sitt spelande. Detta medeltal av satsade pengar under en månad är lägre än det man funnit i de flesta liknande undersökningar i de andra länder där sådana undersökningar har gjorts. Vi är alltså pigga på att pröva, men vi är också försiktiga med våra utlägg, skulle man kanske kunna sammanfatta resultaten om hur vi spenderar pengar på spel.
• Mellan 147.706 (2,3%) och 199.082 (3,1%) personer 15-74 år boende i Sverige 1997 kan klassificeras som ha varit problemspelare någon gång i sitt liv. Ytterligare mellan 61.009 (0,95%) och 93.119 (1,45%) av personer 15-74 år kan klassificeras som att ha varit sannolika patologiska spelare någon gång i sitt liv.
• Mellan 70.642 (1,1%) och 109.174 (1,7%) personer 15-74 år som bodde i Sverige 1997 kan klassificeras som akuta problemspelare och ytterligare mellan 25.688 (0,4%) och 51.376 (0,8%) kan klassas som troliga patologiska spelare.
• I de lagliga fomerna av spel är den aktuella prevalensen av spelproblem högst bland dem som spelat under det senaste året på restaurangkasinon, tips, hästar, automatspel eller bingo. Spelproblem är också vanliga i flera slag av illegala spel, däribland kortspel (utanför restaurangkasinon), förströelsespel och olika s.k. skicklighetsspel.
• I Sverige är den ålder i vilken spelare med problem har börjat spela låg jämfört med en del andra länder. Man kan alltså misstänka att avsaknaden av åldersgränser samt bristande respekt för de åldersgränser som finns särskilt drabbar ungdomar som utvecklar spelberoende.
• En spelare som någon gång haft spelproblem är med större sannolikhet man, under 45 år, född utomlands, boende i storstad, ogift eller boende med minderåriga i sitt hushåll enligt vår undersökning. Problemspelare är med större sannolikhet också mer lågutbildade än spelare utan problem.
• Problemspelare har med större sannolikhet under den senaste veckan spelat på olika former av legala spel,inklusive tips, hästspel, reataurangkasinon och automatspel. Problemspelare spenderar också mer än spelare utan spelproblem på många olika former av spel. Skillnaderna mellan problemspelare och spelare utan problem är dock störst beträffande hästspel, spel kopplade till sportutfallsspel (tips, oddset, etc.), restaurang-kasinon och kortspel som inte sker på kasinon.
  Problemspelare har med större sannolikhet varit oroliga för sitt spelande. De tenderar att anse att någon av eller båda deras föräldrar haft spelproblem. De kännetecknas av att de tillbringar mer än tre timmar med spel när de spelar. De har med större sannolikhet förlorat 300 kronor eller mer på spel under en dag. Problemspelare i Sverige är också med större sannolikhet oroliga för sin hälsa och sina hemförhållanden.

Rekommendationer för framtiden

Stöd och hjälp i olika former bör utvecklas för att förebygga och behandla problem med spel. En rad åtgärder behövs. Det är åtgärder för att både minska och förebygga nu förekommande problem med spel. Om den legala formen av spel i Sverige tillåts växa och innefatta storstadskasinon är stora insatser än angelägnare.

Det handlar om primärpreventiva insatser i form av t. ex. utbildning av vårdpersonal, utvecklande av självhjälpsmaterial för spelare med problem, hjälp och upplysning till spelares anhöriga och närstående, stöd till föreningar för spelberoende, allmän folkupplysning om riskerna för spelberoende, arbete inom den svenska spelindustrin för att utveckla mindre skadliga spel och ett ansvarsfullt spelande överhuvudtaget.

Men det handlar också om sekundärpreventiva insatser avsedda att hjälpa dem som drabbats av spelproblem och dem närstående så tidigt som möjligt. Här är en telefonhjälplinje och utbyggnad av kompetens och resurser för korttidshjälp åt spelberoende i tidigt skede i kommunerna viktiga inslag.

Det kommer med det planerade utökade spelandet i Sverige att produceras ständigt nya grupper av svårt patologiska spelare som inte kan förväntas bli hjälpta med sekundärpreventiva insatser utan kommer att kräva mer omfattande behandlingsinsatser av det slag som brukar kallas tertiärpreventiva. Sådana insatser kan komma att kräva långtidsbehandling inom institutioner eller mycket kompetenskrävande korttidsbehandling i form av öppenvård samt stöd för de drabbade i åratal. Det är viktigt i utformningen av politiken på området att prevention av problemen prioriteras så att risken för att många personer hamnar i behov av omfattande och dyra hjälpinsatser minskas.

Centralt för mycket av detta arbete med att förebygga och minska skadorna av spel är att det finns personer i vårt land med kompetens och kunskaper på området. Därför måste fortsatt oberoende universitetsförankrad forskning och forskningsförankring av upplysnings- och utbildningsarbete på området utgöra de viktigaste grunderna.